onsdag 26 juni 2013


DEN TJÄNANDE ANTISEMITISMEN
I Dagens Nyheter publicerade Bachner en vilseledande text om Hillersberg. Jag skrev ett tillrättaläggande.
Men det kunde inte publiceras.
Ty som Björn Wiman skrev:
 Hej Jan. Nej, den har vi inte möjlighet att ta. Har andra inlägg i saken som måste gå före. Bästa hälsningar Björn

Men jag vet att att frågan är viktig. Hinner dock i dag inte gå runt i pressen.  Jag flyger till Birmingham för tala  och diskutera Palestina, Kashmir och inbördeskriget i Indien.
Jag lägger alltså texten här. Läs! Diskutera! Sprid!

ANTISEMITISK VERKLIGHET
Jan Myrdal

Bachner skriver i Dagens Nyheter 130624 om Hillersberg men tar faktiskt miste om bildtolkningen. Dock inte om antisemitismens existens. Vid detta laget finns väl nog några miljoner, flest i arabvärld och bland muslimer från Indonesien till Sverige, som ser ”judarna” som upphov till allt elände och vilka i den meningen kan definieras som antisemiter.


Att antisemitism som alla motsvarande religösa, etnicistiska och ”rasistiska” föreställningar är oförnuftig och samhälleligt skadlig är en sak. Men just därför är det nödvändigt diskutera bakgrunden.

Det finns gamla föreställningar om judar, ungefär som andra liknande etniskt/religiösa stereotyper. De har sin historia. En oskyldig är den äldre nordamerikanska synen på ”svenskar”, storvuxna och rätt korkade invandrare som dricker för mycket: ”squareheads”. På engelska kallas kålroten ”swede” ty den är en svensk gåva till mänskligheten. Detta har samtidigt blivit en folklig sinnebild för svensken. Antisemitismen i Europa är betydligt allvarligare men har även den sin historiska och sociala bakgrund som går att undersöka. Den kom att spela stor roll i de nazistiska folkmorden under Andra världskriget. De var inte i sig tyska. I Polen, Ukraina och Baltikum spelade av historiska skäl just den inhemska icke-judiska befolkningen stor del i judeutrotningen.

Rester av dessa föreställningar finns naturligtvis fortfarande. Men de är inte avgörande för den antisemitism som nu hela tiden växer världen över med nya miljoner anhängare. Den har att göra med den palestinska katastrofen – al nakba – då 750 000 palestinier förlorade sina hem och det därpå följande upprättandet av staten Israel på deras jord.

I och för sig funnes teoretiska möjligheter till en annan utveckling i Palestina. Det fanns tidiga sionister som tänkte sig en mångnationell framtid. Det fanns möjliga kompromisslösningar som den vilken staten Israels senare premiärminister Yitzhak Shamir ville förhindra genom att av taktiska skäl låta mörda Folke Bernadotte. Men jag ser nu inte dessa möjligheter till en ”sydafrikansk” lösning. Tecken på någon förändring av staten Israel som en invandrarstat vilken definierar sig som judisk finns inte. Samtidigt är araberna alltför många och alltför starka för att lösningen skulle kunna vara att de utsattes för en förintelselösning som den aboroginerna i Australien och autochtonerna i Nordamerika drabbades av. Det kommer alltså att rinna mycket blod i framtiden.

Men antisemitismen liksom alla liknande militanta sociala fördomar är oss i Sverige skadlig och bör bekämpas. Det finns skäl till att detta försvåras. Vi som var politiskt aktiva under Andra världskriget känner dem. Det var nödvändigt att samtidigt som vi sökte skapa största möjliga aktiva motstånd mot Hitlers Tyskland även i Sverige ta upp kampen mot det så kallade tyskhatet. Det tyskhatet var i krigssituationen på ett sätt (som under första världskriget) begripligt men dock en verklig fara. Hemingway var inte ensam om att offentligen hävda att tyska män efter den allierade segern måste tvångssteriliseras för att förhindra ett Tredje världskrig. Stalin tvangs söka hindra den i Ryssland omåttligt populäre Ehrenburg från att fortsätta publicera sina tyskhatande artiklar. Skälet var inte enbart att Hemingway/Ehrenburgs texter i teorin var felaktiga; allvarligare var att de direkt tjänade Goebbles propaganda. De utnyttjades av Tredje rikets propagandister för att stärka den tyska ”värnkraften” och förlänga kriget. Just så som den växande antisemitismen nu utnyttjas i Israel för att stärka dess hårda och katastrofala politik.

Den som vill förstå den svårighet vi hade att tydliggöra detta kan läsa igenom den tidskrift som spreds genom tyska legationens kontaktnät: ”Der Deutsche in Schweden: Mitteilungsblatt für das Deutschtum in Schweden” 1935 – 1945. (Samlingen finns förutom på KB och i mitt bibliotek bland annat också i Arbetarrörelsens arkiv och Lunds Universitetsbibliotek). Den var inte bara organ för NSDAP:s utrikesavdelning, där fanns de alla. Sångföreningar och filmsällskap, naturälskare och husmodersföreningar. Alltså drog den in hela den stora tyska hantverkar- och medelklassdiasporan i Sverige. De flesta bland dem var egentligen opolitiska eller allmänt (kälk)borgerliga. Militant antisemitiska var de heller inte. Men de fångades på så sätt i det goebbleska nätet och tjänade till att hos oss sprida den tyska sanningen; dess tredjerikessyn.

Våra kamrater, de medvetet antifascistiska tyska emigranterna var få.

På motsvarande sätt som då i början av fyrtiotalet arbetar nu de israeliska statsorganen. Troende i religiösa samfund, de en gång kibbutzfrälsta, sådana med familjerötter från shtetler i Östeuropa, ättlingar till överlevande från Auschwitz, allmänt kulturintresserade, alla som upplever en judisk identitet; de drivs med hotet om en växande antisemitism att solidarisera sig med den israeliska staten och försvara dess allt katastrofalare och allmänfarliga politik.

De vilka på en gång anser sig ha judisk identitet – religiös eller sekulär – och bekämpar den nuvarande israeliska statens politik är få.

Bachner kommer icke att inse detta. Tyvärr.

6 kommentarer:

  1. Vad har du för belägg för att Ukrainas befolkning spelade en stor roll i judeutrotningen? Ukraina låg under civil tysk förvaltning under kriget (Rikskommissariatet Ukraina) och Ukraina drabbades hårdare av detta än nästan något annat europeiskt land, möjligen Vitryssland undantaget. Förmodligen drabbades Ukraina hårdare av den tyska ockupationen än under svälten 1933/34.

    SvaraRadera
  2. Jag citerar ur wikipedia som har ett mycket stort material om deukrainska 2nationalisternas" arbete för Nazityskland och arbete för judemorden.


    The atrocities against the Jewish population during the Holocaust started within a few days of the beginning of German occupation. There are indications that the Ukrainian auxiliary police was used in the round-up of Jews for the Babi Yar massacre[8][9] and in other Ukrainian cities and towns, such as Lviv,[10][11] Lutsk,[12] and Zhytomyr.[13] On September 1, 1941, Nazi-controlled Ukrainian newspaper Volhyn wrote "The element that settled our cities (Jews)... must disappear completely from our cities. The Jewish problem is already in the process of being solved."[14]

    SvaraRadera
  3. Jag känner väl till det du citerar, men kan inte hålla med om att man därmed kan dra slutsatser om den ukrainska befolkningen. Jag citerar Paul Robert Magosci "A History of Ukraine; The Land and Its Peoples", s. 678:

    "The Holocaust also had another detrimental effect. Even though the murders were systematically carried out under the direction of Nazi special extermination units, Jewish survivors of that time have stressed in memoirs and other testimonies that Ukrainian auxiliary police and militia, or simply "Ukrainians" (a generic term that in fact included persons on non-Ukrainian as well as Ukrainian background) participated in the overall process as policemen and camp guards and in other supporting jobs. The result is that recollection of the Holocaust, a phenomenon which has dominated Israeli and worldwide Jewish civic culture since World War II, often portray Ukrainians as anti-Semitic by nature. This stereotype has been perpetuated in the popular media and even in scholarly studies, particularly in Israel and North America".
    Och nu även i Myrdals blogg, om man hårddrar lite.
    Enligt samma Wikipedia som du citerar så dödades 3 000 000 ukrainare och andra icke-judiska människor av nazisterna under 1941-45, utöver de 850 000 till 900 000 judar som bodde på territorier som tillhör dagens Ukraina.

    SvaraRadera
  4. Men "araberna" spelar sina kort uruselt. Ta snorungarna som trakasserar judar i Malmö. Särskilt klyftigt är det ju inte. Det är väl bättre med en jude i Malmö än en i Israel, eller?

    SvaraRadera
  5. Först den ryska imperilismen under stalin sen den tyska under hitler sen den ryska under putin.

    Vilken jävla röra.

    SvaraRadera
  6. Efter JM skrev artikeln har händelserna i Ukraina bekräftat uppfattningen om Ukrainas nazianfäktning.
    JM skriver nyanserat om både judar och tyskar. Men den historiska epok som berörs var i stor detalj framprovocerad av Britterna. JM antyder att motviljan mot Tyskland under 1a världskriget var försvarbar men det är enbart en följd av lyckad Brittiskt regisserad falsk historieskrivning. Likaså var Britterna även verksamma med inflytandeagenter i Tyskland sen långt innan Hitler och med syfte att förstärka de strömningar som fanns med i Nazismens bakgrund. Inte minst den ihjältigne H S Chamberlain som av Goebbels prisades som nazismens banbrytare bedrev under årtionden sin antijudiska hets medan hans släkting Neville i största hast störtade till Munchen för att rädda Hitler från en långt framskriden kupp mot Hitler av den reguljära Tyska militären. Därutöver är de hundrafemtio år av Brittiska omstörtningar på kontinenten som föregick 1930-talet grovt förvanskade i Britternas intresse så att det historiska mönster som existerar inte är känt för majoriteten. Därför skuldbeläggs och spelas ut mot varandra alla utom den verkliga förövaren som var den Brittiska oligarkin.
    Sovjet och Ryssland dessförinnan och nu tillhör dom som blir demoniserade tillsammans med tyskarna. Våra associationsbanor beträffande rasöverhöghet är konditionerade gentemot Tyskland, men förebilden var rent Brittisk. Det var den anglosaxiska rasen som när Britternas planer formades före 1:a VKr var tänkt att ersätta alla andra folk. Nazisterna trodde sig förverkliga Britternas planer och såg sig som partners.
    I en annan artikel skriver JM om vikten av att se mångtydigheten. Just det. Många yngre vänsterinriktade borde ta till sig det.

    SvaraRadera